Skåpet




Ett Hemnes vitrinskåp har köpts på det stora varuhuset (biltur nr 1). Men vägen fram till att skåpet skulle stå i mitt vardagsrum, komplett och sammansatt med alla skruvar, stötte lite på patrull. Beskrivningen var oerhört pedagogiskt, i minsta lilla detalj (bravo Ikea), men!

Enligt "Murphys lag" så måste något krångla, naturligtvis.
En av dörrarna var skadat, biltur nr 2 till Ikea.
Hem igen, men.
Nästa dörr hade färgförändringar, biltur nr 3 till samma varuhus..

Tur i oturen, är att det bara är två mil till Ikea.
Jo, så fick vi fikabiljetter båda gångerna, medan vi väntade på den nya dörren.

Det är ju gott med fika!
Och skåpet står nu så fint på plats.

Nf Macro hittar du här

Min blogghörna



Väldigt ofta, så står datorn på bordet i vardagsrummet. Där sitter jag på kvällarna och redigerar bilder och tittar runt till alla fina bloggvänner. Samtidigt som jag kan glutta på något program på tv, som är så där lagomt engagerande, så att det räcker att lyssna.

Nu i helgen fick jag hjälp att sätta upp fönstret som syns i bakgrunden.  Hittade det i boden hos mina föräldrar, nött slitet och med många små rutor.  Snäll som dom var, så fick jag det. Det har stått på golvet här hemma i cirka 9 månader och nu kom det upp. Det blev precis så fint som jag hoppats på.


FABRIKEN, kan du kika runt på många olika blogghörnor. Visst låter det spännande.

Tema52 – De sju dödssynderna – Avund




Vovvsingens tankar: Tänk att nu sitter hon och mumsar i sig igen och gott låter det, chokladkrispigt gott. Jag fattar inte, jag ska nöja mej med torrfoder, men tittar jag riktigt länge så kan hon inte stå emot mina bruna ögon, det vet jag. Rätt snäll är hon och jag brukar få springa fritt i skogen och kliad brukar jag bli där på halsen där jag inte når. Men ändå, så blir jag avundsjuk, för det är ju hon som bestämmer allt.

Mattes tankar: Tänk nu ska hon sitta där vovsingen och stirra när jag njuter av en påse M. Hon har ju fått mat, leverbitar och ett hundben, det borde väl räcka. Men hon är ju så gullig, också. Ibland skulle jag vilja vara hund, blir kliad på, varje dag och gosad med. Inga beslut som ska tas, inga tider att passa, bara njuta och ta dagen som den kommer. Vad okomplicerad livet vore.

Matte kommer förstås att fortsätta att klia vovvsingen och båda kommer att tycka att livet är gott.
För det mesta, förutom när.................. :-)

Hos ABSOLUTA NOLLPUNKTEN, är veckans tema - avund