När ögon talar sitt eget mjuka språk
En liten flicka som tittade på mej med mild blick.
Hon undrade nog vem jag var, en främling från ett annat land.
Det här var en sådan där stund som jag inte kommer att glömma.
I en park utanför Hanoi i Vietnam, i ett litet cafe.
Där lekte den lilla flickan och travade och tultade med sådana där försiktiga steg som en som nyss har lärt sig att gå gör.
Ni skulle ha sett flickans föräldrar när jag fotade, så stolta över sitt barn.
Satt där och log och nickade mot mej, hela tiden när jag försökte fånga lilltjejen på bild.
Den stoltheten var så fin att se, det var som en ynnest att få fota deras skatt.
Den stoltheten var så fin att se, det var som en ynnest att få fota deras skatt.
Lill flickan behöll hela tiden sin försiktiga milda blick mot mej.
Nyfiken det var hon, men sina leenden dom sparade hon nog till de som hon kände lite bättre än mig.
Ha en fin dag, idag skiner solen igen!
Ps Bilden på flickan var med i min lokaltidning igår, Sundsvalls tidning. Den tog jag på min resa i Vietnam hösten 2013 Ds
Vilken fin bild!
Dom där ögonen...
Jag tycker om den.
Kram Hannis