Människans bästa vän

 
 
 
Ibland saknar jag min hund väldigt mycket.
Mjukblicken, som alltid tittade så snällt på mej och svansen som viftade för jämnan.
& det där promenadsällskap som drog ut mej på stigarna, vilket väder det än var.
 
Just nu är det inte möjligt för mej att ta hand om en hund på bästa sätt.
Idag packar jag för min resa till Laos/Kambodja och försöker organisera allt möjligt.
Ljusslingan är uppsatt på balkongen och jag ska nog fixa mer julförberedelser.
 
 
 
Ha en fin lördag
 
Ps Jag hade finaste Jack Russel tjejen, så det är en annan hund på bilden Ds
 

Kommentarer:

1 Cathrine:

Jo, ett djur med sina goa ögon och viftande svans är något extra.
Hoppas det går bra och packa och att resan blir det äventyr du önskar.
Måååånga fina foton har vi att se fram mot😃 Det vet jag. Du kan det där med att fånga människor och ögonblick.
Var rädd om dig💕
Kram från mig och Leif

2 Karin Rolén Nordstrand:

Hoppas att du får en bra resa och kommer hem med nya fina upplevelser och bilder. En jättefin stövare på bilden - minns och saknar de två jag haft och är glad för min lilla vita havanaise som är elva år nu.

Svar: Nu närmar sig resan och det känns gott att komma iväg.Ja det blir många minnen med dom små fyrfota vännerna. Åh är din lilla vita 11 år, så fort tiden går.

Kram till dej Karin och ha det så gott.
Hörs framöver
Lissen

3 BP:

Ja jag minns Moa, din fina och goa hund!

Vilken resa du ska göra - helt fantastiskt! Vietman och Kambodja stå absolut på min to do list.
Ha ett helt underbart äventyr därborta i Asien. Ser redan nu fram emot många fina bilder!

4 finurligafroken:

De är fantastiskt med djur. Jag har ju själv en liten jack russel tik som heter doris. Hon är min lilla bebis! Kram

Kommentera här: