Höstträdgården i Waldemarsudde
Där sitter hon och spanar ut över vattnet. Löven faller sakta och allt är sådär rofyllt som man önskar. När vi gick omkring här, så kändes det som vi hade trädgården för oss själva. Den enda vi mötte var en kvinna som jobbade med trädgårdsskötsel. Så våra steg saktades in och vi njöt. Fast kanske jag, lite mer, som på senare år har kommit att vara förtjust att besöka olika trädgårdar.Ett ålderstecken kanske, men ett fint sådant.
En liten staty mot muren.
Önskar dig en fridsam torsdag, här ligger dimman som ett täcke över min hemstad Sundsvall.