Resan blir av...............

 
 
Morgonljuset tassar in och jag trodde inte resan skulle bli av.
Har önskat och hållit mina tummar hårt och det hjälpte kanske lite grann.
 
Jag ska lämna vintern för en vecka och resa bort och vara i soligt land med mina föräldrar.
Till en plats som dom varit till flera gånger och som dom så gärna vill visa mej.
Så väskan är packad med solglasögon, pocketböcker och laybackkänsla.
(Och ett par joggingskor, tror jag ska försöka ta några rundor i omgivningarna)
 
Min mamma bröt både fotled och höft vid två olika tillfällen ifjol och låg på sjukhus över både jul och nyår.
En bit in i januari 2015, fick hon åka hem.
& allt som pappa också har ordnat och fixat med därhemma hos dom.
Så den här resan var som skriven i stjärnorna om den skulle bli av.
 
Mina kämpar till föräldrar, dom är i 80 års åldern och jag tycker det är så modig att dom vill resa iväg.
Tror mamma längtar mest till isfria vägar och att våga gå lite utan oro.

Det känns så bra för mej att få vara tillsammans den här veckan!
 
 
 
 
Ha det så bra mina vänner och var rädd om varandra!
 
 

Det rostiga fönstret och gullrankan

 
 
Att gullrankan kan fortsätta att växa i det där hörnet på hyllan i vardagsrummet, är lite mirakulöst.
En bit ifrån dagsljus,
men det verkar ändå tillräckligt för att det ska spira så där dansande när bladen vinklar sig så fint åt alla håll.
Otroligt tycker jag som inte tycker jag har gröna fingrar, även om det är "enkla" växter.
Men det kanske har vänt nu och det kommer att grönska här hemma.
 
Det gamla fönstret har jag fått av en kompis och jag gillar dom rostiga beslagen.
Står lutat mot väggen på ett bord i vardagsrummet, just nu dekorerat med ett kort av Liza Bengtsson och ett Peace märke som jag köpt hos, Garden flow shop ,en trädgårdsbutik här i stan.
 
 
 
 
Så var det onsdag, mitt i veckan
 
Hos We decor life, är veckans utmaning - Vårlängtan. bilden ovan är mitt bidrag
 

Helen

 
 
 
 För flera år sedan så träffade jag goa Helen på en resa till Nepal. Vi fick dela rum och trivdes så bra tillsammans.
Det bara flöt på sådär enkelt och hon är mjuk, rar och omtänksam
I höstas reste vi tillsammans igen och det här är bilder från den där fantstiska ön som vi åkte iväg till med båt.
 
En sådan där dag som man sparar i minnet och jag kom ihåg Helens glada ögon som glittrade mjukt förnöjsamt.
 
& det gjorde säkert våra ögon också
 
 
 
 
 
Ja, då var det tisdag och en dag med full fart, nu igen.
& det är lite härligt.