LissenTo

Struntade i att ta den stora motorvägen, utan körde landsvägen i semestertakt, en helg i augusti.
En loppisskylt ute vid vägen fick oss att stanna vid det bortglömda huset.

Sådant här tycker jag är spännande. Det är inte alltid dom stora fynden som jag letar efter.
Utan stämmningar och historier som kan bli oväntade. Det blev det,den här gången.

Efter lite småprat med mannen som kom promenerande från huset intill, visade sig det att han hade köpt huset som han nu hade som loppis i. För han ville inte ha någon granne, hörde vi honom säga spontant..  Inne i loppishuset var det som tiden stått still och grönt och orange var dom färgerna som dominerade. Jag gick sakta från rum till rum och tittade på olika föremål och fyndade några glas och en liten burk. Plötsligt så hör jag någon som ropade på mannen och sade att han skulle till stan. Loppismannen sade förklarande till oss, att det var en granne i huset bredvid honom, på andra sidan.

Jag kunde inte låta bli att säga: Så du har en granne du gillar. Jo, sade mannen, han är bra han. Och han har köpt huset som är bredvid honom.

Nästa år ska jag dit igen, måste se om loppiset finns kvar. Kanske någon har flyttat in där?
Sådana här historier får mej att le.

Veckans fönstertema - Bortglömt