Minnen: Vi tog en paus ifrån cyklingen och jag gick iväg på en upptäcksfärd
Vi stannade till för att äta lunch vid en flod på min resa i Indien. Hade sett mycket fint av landskapet medan vi cyklade på landsbygen. Men skönt med en paus för jag var trött och vilade mig en stund och såg vattnet sakta flyta fram. Men för dom som känner mig vet att jag vill passa på att se mig omkring, för hit kommer jag nog aldrig igen, så tänker jag ofta. Och är man så här långt borta ifrån sina hemtrakter, så är det väldigt sannolikt.Bara en liten bit därifrån efter vägen, stod en familj och jag närma sig sakta. Visade med min händer mitt intresse och böjde mitt huvud i hälsning, vi tittade på varandra och jag blev inbjuden att komma in på deras gård ( En resekompis gjorde mig sällskap). Blir så tacksam för dom här mötena med människor, att vi ser varandra med respekt och att dom är nyfiken på mig och jag av dom. Så fint. Vi nickar och pratar med händer och leenden. Det räcker så.
I trädgården blommade det i klara lysande färger.
Ser ni den gröna frodigheten och där framme stod några i familjen efter vägen
Om jag hinner med mig imorgon ska jag visa familjens mormor eller farmor som satt på en trapp med en litet barn. Ett underbart oväntat möte.
Nu ska jag ut i snöyran, kontraster ifrån mina bilder. Gillar det också. Ha en fin dag!
🌸🌸🌸
Ps Resa i oktober och november 2024 Ds